Jämförelse · Uppdaterad sep 2026

Hemmabatteri eller fond?

Frågan bakom de flesta batteriköp är egentligen den här: jag har X kronor — ska de in i ett batteri på väggen eller i fonder? Säljsidans svar är ofta en variant av Vattenfalls klassiker “solceller ger tio gånger bättre avkastning än att spara på banken” — räknat mot en sparkontoränta på 1 %, utan systemstorlek eller prisantagande i sikte. Den ärliga skolan — Tibber, Solcellskollen, KTH och Karlstads universitet — landar i återbetalningar på 12–16 år för solel och årtionden för batteri som ren elhandel. Simulatorns Jämförelse-vy gör samma övning öppet: samma kapital, två linjer, antagandena synliga. Så här räknas den — och vad som avgör utfallet.

Två linjer från samma dag noll, månad för månad:

• Batteriet börjar på sitt verkliga nätokonto — kostnaden minus det du redan sparat (“läget idag”) — och växer därefter rakt, med den genomsnittliga månatliga besparingen från de månader som haft riktiga priser. Ingen framtidsprognos.
• Fonden får samma kapital och ränta-på-ränta månadsvis; visad som tillväxt över insatt principal. Du väljer avkastning bland fyra värden: sparkonto (2 %), räntefonder (3 %), global indexfond (7 %) och aktier med hög risk (9 %) — illustrativa planeringssiffror, inga prognoser.

Vyn rapporterar två händelser: när batteriet betalar sig självt (nätot vänder till plus) och när det går om fonden — om det någonsin gör det. Den markerar också batteriets typiska garantitid (10 år): besparingar efter den punkten är extrapolering på åldrad hårdvara. Medvetet lämnat utanför: batteriets restvärde, framtida elprisdrift, fondbeskattning (ISK-schablonen) och inflation på båda sidor. Det är en planeringsjämförelse, inte investeringsrådgivning.

Ta 40 000 kr och en besparing på 250 kr per månad (cirka 3 000 kr/år — lagom för solel plus lite arbitrage). Efter 15 år har batteriet kliat tillbaka 45 000 kr; ett sparkonto på 2 % har växt med cirka 13 700 kr ovanpå principalen — men linjens startpunkt skiljer: batteriet börjar 40 000 kr i minus, fonden på noll. Resultatet: ingen brytpunkt, fonden vinner med bred marginal hela vägen. Vänd på det istället — ett billigt batteri (20 000 kr) med stor månatlig besparing (1 500 kr, som när det kapar toppar i en historisk effektavgift) är återbetalt efter fjorton månader och går strax därefter om en fond på 2 %. Det är därför frågan aldrig har ett generellt svar: den avgörs av dina priser, ditt avtal och din nätariff.

Vilken avkastning du jämför mot

Skillnaden mellan 2 och 9 % är hela spektrat mellan “banken” och “börsen”. Vid 2 % räcker en månatlig besparing på några hundralappar för att batteriet ska gå om; vid 7–9 % krävs besparingar som i praktiken bara uppstår med solel eller toppkapning. Och jämförelsens bas avgör lika mycket: “tio gånger banken” gäller mot 1 % — mot dagens nivåer ser samma batteri mycket sämre ut.

Hur stor besparingen faktiskt blir

Ren arbitrage på ett spotavtal landar för en typisk villa i SE3 på cirka 1 500–2 500 kr per år; historiken sträcker sig från 500 kr (2020) till 3 700 kr (2022) för samma batteri. Utan solceller är det det du har — med solceller tillkommer egenanvändningen och besparingen kan flerdubblas.

Subventionernas historia — inte framtid

Kalkyler som visar “batteriet vinner på fem år” är nästan alltid räknade med grönt teknikavdrag (50 % på batterier, numera slopat sedan 13 september 2026) och 60-öringen på såld solel (borttagen 1 januari 2026). Med dagens regler betalar du fullt pris, och fondlinjen utgår från samma kapital. Jämför alltid vilket år offertens siffror gäller.

Batteriet har driftskostnader, fonden har risk

Varje cykel sliter: simulatorn bokför runt 0,15 kr per flyttad kWh som driftskostnad — kapitalet återbetalar sig i stället via inköpspriset, så slitage och kapitalkostnad inte dubbelräknas. Livslängden är lång (cirka 6 000 cykler till 80 % kapacitet är en normal referens), men garantitiden är 10 år och fonden har ingen taktimme alls — den har volatilitet. Batteriets “avkastning” är dessutom skattefri i praktiken (lägre elkostnad), medan fondavkastningen beskattas — en detalj vyn medvetet lämnar till schablonsystemet att räkna ut.

Tre realistiska scenarier vänder bilden: en nätariff med effektavgift där toppkapningen är värd tusenlappar (i simulatorn: historiska Ellevio-tariffen fram till maj 2026), ett aggregatoravtal för stödtjänster som fortfarande betalar några tusen per år, och hårt sänkta elräkningar via solel. Alla tre handlar om vad batteriet gör i ditt hus — inte om genomsnittliga avkastningar. Fonder vinner som kapitalplacering; batteriet vinner som infrastruktur i ett hus med rätt tariff, solel eller båda. Djupare bakom siffrorna finns i genomgången av hemmabatteriet.

• Jämförelsemekaniken (linjer, brytpunkt, uteslutna poster): simulatorns jämförelsemodul med tillhörande tester.
• Avkastningsnivåerna (2/3/7/9 %): samma moduls förinställda värden, markerade som planeringssiffror.
• Ärliga återbetalningar: Tibbers räkneexempel (~8 900 kr/år solel, ~16 år), KTH:s genomsnitt (~16 år), Karlstads universitet (12–13 kr/W-gränsen) och Solcellskollens batterihistorik 2020–2022 — sammanställda i vår research-anteckning om besparingspåståenden.
• “Tio gånger banken”: vattenfall.se (jämförd med 1 % sparkontoränta), hämtad 2026-09.
• Subventionstidslinjen (grönt avdrag 50 % slopat 2026-09-13; 60-öringen slopad 2026-01-01): skatteverket.se, gosol.se.
• Slitage och garanti (0,15 kr/kWh; 10 år): simulatorns batterikonstanter med källhänvisningar.

Siffror är simuleringar och uppskattningar, inte garantier. Verifiera alltid villkor hos din nätägare, elhandlare och bank.