Uppvärmning × batteri · Uppdaterad sep 2026
Hemmabatteri i ett hus med pellets eller ved
Biobränslevärmen har redan gjort jobbet som batteriet får creds för: flyttat uppvärmningen utanför elräkningen. Kvar på räkningen står hushållsel och varmvatten. Kort svar: som investering är batteriet svagast här — i sällskap med fjärrvärmevillan. Lasten är liten och utan elvärmets vintertoppar, så arbitraget blir standardutfallet och toppkapning har historiskt varit värd minst. Däremot är huset — som fjärrvärmevillan — en utmärkt solcellskandidat där batteriet får en meningsfull roll. Räkna på ditt hus i simulatorn — länken längst ner förvaler pellets/ved.
6 500 kWh
Årsförbrukning, 150 m² pellets/ved
≈ 25 %
El till värme/varmvatten
60–100 tkr
10 kWh batteri, installerat
Lasten: värmen ligger redan utanför elräkningen
I simulatorns förbrukningstabell köper pelletsvillan 4 500 kWh/år vid 100 m², 6 500 vid 150 m² och 8 500 vid 200 m² — i nivå med fjärrvärmevillan (4/6/8 MWh) och en fjärdedel av direktelhuset. Ungefär 25 procent av elen är värmeadel — i praktiken varmvatten och eventuell cirkulation/pumpar; resten är hushållsel. Säsongsformen är mild: januari totalt grovt 700 kWh, alltså cirka 22 kWh per dygn inklusive vinterns tändskurar och belysning.
För batteriet ger det samma dubbla bild som i fjärrvärmevillan: 9 kWh användbart (10 kWh-batteri mellan 10 och 100 % laddning) motsvarar cirka två femtedelar av en januaridygn — batteriet kan bära huset en kväll — men kvällstoppen ligger på grovt 1,5–2 kW (modellens tyngsta timme bär cirka 8 % av dygnets energi), så det finns ingen tung topp att kapa och sommardagar kan ha svårt att ens fylla batteriet.
Vad batteriet tjänar — och vad som dominerar kalkylen
1. Arbitrage: standardutfallet, inte mer
Eftersom arbitrageinkomsten bestäms av batteriets kapacitet gånger prisspridningen (minus cirka 8 % laddförluster och cirka 0,15 kr per flyttad kWh i slitage) — och inte av husets storlek — landar också pelletsvillan kring standardbandet: cirka 1 500–2 500 kr per år för en typisk villa i SE3 på spotavtal, mot riktiga kvartstimmepriser. Samma historik som gäller överallt: 500 kr 2020, 1 400 kr 2021, 3 700 kr 2022 (solcellskollen.se). På fastprisavtal är arbitraget exakt noll — samma pris alla timmar ger inget att handla på.
2. Effektavgift: värd minst här
Ellevios historiska effektavgift (101,56 kr/kW inkl. moms på snittet av månadens tre högsta dygnstoppar; kravet stoppat mars 2026, avgiften borttagen 1 juni 2026) triggades av elvärmens kalla dygnstoppar — pelletsvillan har inga sådana. Där liknande tariffer funnits har toppkapning generellt gett 1 500–4 000 kr per år; utan elvärme ligger du i botten av spannet eller under. Dagens 2026-nättariffer är volumetriska — kolla din nätägares prislista om du är osäker.
3. Solel: den meningsfulla kombinationen
Med 6 500 kWh årsförbrukning täcker en 6 kWp-anläggning (cirka 5 900 kWh/år i södra Sverige utan skuggning) närmare 90 procent av årsbehovet. Batteriet flyttar dagens och sommarens överskott till dyra kvällar — mer värdefullt sedan 60-öringen slopades 1 januari 2026 och sålt överskott bara betalar spotpris. Notera samspelen: eldningssäsongen och säsongen för lågt solutbyte infaller samtidigt (båda vintertyngda i modellen), så vintern behöver du nätet oavsett; batteriet är en sommar- och övergångssäsongens lösning. Och en detalj från simulatorns värmeelogik: där ett eluppvärmt hus eldar i kamin trängs eldstaden ut elvärmen till cirka 85 procent — biobränsle och batteri löser olika halvor av vintern, de konkurrerar inte.
Den ärliga kalkylen för pelletsvillan
60 000–100 000 kr installerat för 10 kWh (6 000–10 000 kr per användbar kWh; grönt teknikavdrag för batterier slopades 13 september 2026) mot 1 500–2 500 kr per år i arbitrage ger återbetalning i årtionden — utan elvärme finns inte ens den historiska effektavgiftsposten som tyngde kalkylen i direktelhuset. Med solceller landar ärliga kalkyler på 15–25 år, fortfarande längre än garantin (normalt 10 år). Stödtjänster (FCR) via aggregator är den post där förbrukningen spelar minst roll: simulatorns konservativa golv är 3 000 kr per år vid 10 kW (spannet 2025–26: 3 000–7 000 kr; toppnivåerna 2022–24 på 20 000–42 000 kr/år är borta) — men då är batteriet upptaget av aggregatören. Ordningen för det här huset: solceller först, batteri om kombon känns rätt.
Vidare läsning
- Hela pris- och inkomstgenomgången: lönar sig ett hemmabatteri?
- Syskonsystemet med samma lastprofil: hemmabatteri med fjärrvärme — och tunga motsatsen: direktverkande el.
- Batteriets huvudroll i det här huset: solceller + batteri — och fallet utan sol: batteri utan solceller.
- Alla antaganden: metodiken — aktuella prismånaden i ditt område: Batteribarometern.
Källor
- Förbrukning per uppvärmning och yta (4,5/6,5/8,5 MWh vid 100/150/200 m²): Energimyndigheten “Energistatistik för småhus 2023” via hemsol.se — simulatorns konstanter med källhänvisning.
- Värmeandel 25 % och säsongsindex (jan 1,83 · jul 0,15): simulatorns konstanter (SMHI-gradtal). Eldstadens trängning av elvärme till 85 %: Energimyndigheten (simulatorns konstant).
- Arbitrage 1 500–2 500 kr/år (SE3, typisk villa) och historik 500 / 1 400 / 3 700 kr (2020–2022): VoltVillas simuleringar; solcellskollen.se.
- Toppkapning 1 500–4 000 kr/år: gosol.se, elinstallatoren.se. Effektavgift: regeringen.se (stopp mars 2026), ellevio.se (borttagen 2026-06-01).
- Solel ~5 900 kWh/år vid 6 kWp: simulatorns konstanter; 60-öringen slopad 2026-01-01 (gosol.se, hemsol.se).
- Batteriprisband 6 000–10 000 kr/kWh; grönt teknikavdrag slopat 2026-09-13: hemsol.se m.fl.; regeringen.se proposition 2025/26:44.
- Stödtjänster 2025–26 (3 000–7 000 kr/år vid 10 kW): svk.se, molndalenergi.se, greenely.com.
Siffror är simuleringar och uppskattningar, inte garantier. Verifiera alltid med din nätägare och elhandlare.